Några av Europas mest utsökta guldsmidesarbeten utgör de tre, i Sverige upphittade, guldhalskragarna från folkvandringstiden, cirka 375-550 efter vår tideräknings början. Sverige är sällsynt rikt på guldfynd från forntiden trots att allt guld på den tiden behövde importeras. Det beror till stor del på att vi ända sedan 1600-talet har haft en lag om fynd av föremål i guld, silver och koppar som ålägger upphittaren att lämna fyndet till staten. Under 1800-talet gjordes många fornfynd i riket tack vare torvbrytningen, sjösänkningarna och de nya bättre plogarna inom jordbruket.

Fynden

De tre guldhalskragarna kallas för Ållebergskragen, Färjestadskragen och Mönekragen efter sina respektive fyndplatser. Ållebergskragen hittades 1827 i en rasbrant av en soldat och en bondson som var ute för att hitta en sten till en spishäll. Färjestadskragen hittades 1860 av en tonåring och Mönekragen hittades 1864 i samband med att en torpare röjde undan ett stenröse.

Förutom de tre fynden har fragment av ytterligare en krage påträffats i Sverige och två kragar i Danmark. Från tiden innan folkvandringstiden finns det en enklare halsring av guld som kallas för torques, varav fem hittills har hittats. Två av fynden gjordes i Sverige, en på Gotland och en i Trollhättetrakten- Ytterligare två har funnits i Kiev-trakten och en vid Svarta Havet.

Beskrivning

Guldhalskragarna består av flera rörformade ringar av guld som ligger koncentriskt med den vidaste underst och den med minst diameter överst. Ållebergskragen består av tre ringar, Färjestadskragen av fem ringar och Mönekragen har sju ringar. Ringarna har lötts samman med en mycket fin guldtråd. Mellan ringarna, och ibland även på dessa, finns ett flertal mycket utsökta bildsmiden utfört i filigranteknik. Dessa bildsmiden är endast två-tre millimeter stora, men de skickliga guldsmederna har ändå lyckats göra varje bild unik med klart urskiljbara drag. Bilderna föreställer geometriska figurer, djur och ansikten. Särskilt vanligt förekommande är djurkroppar med människohuvuden och bilder av fåglar.

Arkeologer tror att bilderna av djur med människohuvuden föreställer guden Odin, och att även fåglarna kan syfta på denne förkristna huvudgud. Tidigare trodde man inte att ringarna kunde ha tillverkats i Norden men man har senare omvärderat teorierna, eller uppvärderat skickligheten hos de lokala guldsmederna, och anser numer att guldhalskragarna tillverkats i Norden av guld från Romarriket.

Guldrummet

De tre guldhalskragarna kan beskådas i Guldrummet på Historiska museet i Stockholm. I detta specialbyggda utställningsrum finns många fler guld- och silverföremål förevisade. Guldrummet byggdes för snart tjugo år sedan för att erbjuda en säker utställningsmiljö för dylika fynd. Särskilt viktigt i utställningslokaler, och kanske speciellt viktigt för så detaljrika fynd som guldhalskragarna, är förstås ljussättningen. Behöver du själv kasta ljus över saker därhemma kan bra badrumslampor vara något för dig.

Att säkerheten för guldfynd är viktigt visades inte minst när en av de ovannämnda guldtorqueserna stals 1986. Den som hittades på Gotland förevisades i Visby på Gotlands Fornsal, men den stals dessvärre därifrån och har ej påträffats sedan dess.

Att man endast hittat fem guldtorqueser och sex guldhalskragar, varav tre är ofullständiga, gör det troligt att det fortfarande finns en hel del guldfynd att göra där ute. Offerplatser som myrar och sjöar kan vara bra ställen att börja leta på.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *